Redovisning!

Just nu är redovisningen igång!
Folk i verkstan som tar del av de olika hitte på jag och Sara använt oss av under residenset här. Gör kollage, Förutsättnings-cv, etc..

Kul! måste fortsätta här nu...

no blogging more jogging

Svårt att hinna blogga såhär sista dagarna. Vill inte sitta framför datorn. Idag har en massa saker bara poppat fram på golvet. Redovisningen känns jäkligt roligt. Den har liksom blivit till av sig självt :) typ.

Men spridda stödord om saker jag tänkt på /som jag o Sara diskuterat/vi har gjort, som komma skall i skrift...

# workshop #3

# Hoppsan, jag och Sara har visste helt olika förväntningar på vad vi vill undersöka och "hitta" och vässa våra skills i, och olika idé om estetik och... "fysisk teater" spökar. Ledde till mkt bra och lite bångstyrig diskussion. Som slutade i att vi tror mycket på att vi har mycket att undersöka och utveckla i samarbete. :)

# Hur vi löste blocken med lurarna-övningar.

# Att vi jobbat fram en rad olika koreografi/scener med en metod som är ett hopkok/ett resultat av månaden som gått -som funkar mkt bra!

# Att jag verkligen njuter av att jobba kreativt som denne "processledar-funkrionen" tillsammans med Sara, men också att vi ju kommit överens om att jag skulle ha plats att göra saker själv på golvet, som jag också alltid har en kreativ dragning till. Vilket Sara väldigt fint påmint mig om, och hur det är att kombinera de fokusen.

Eh, ja... lite granna ja...

Här är lite bild som får tala för sig själv:


eurodicoade

Producent och produktionsassistent Thora och Jenny hälsade på lite och vi snackade om vad som hänt i workshoparna.
Ska bara hinna göra ett litet manus jag vill prova nu också...

Confession

Jag ska inte undanhålla detta, trots att jag och Sara vid detta momentet stänger dörrarna till teatern och lyssnar lite extra så att inte teknikerna William och Patric är i krokarna (eller någon annan heller av skådespelarna eller produktionspersonalen för den delen heller...)

Vi kör danceokey till Britney som uppvärmning. oh yeah, bäst är elefanten. Saras favvo är de två lejonen.



Kära ÖFA-kollektivet brought danceokey to my life. <3 För er som inte är bekant med detta så går det ut på att titta på videon (gärna via projektor) och härma. Snabbt går det, så fri tolkning blir'e.
Och i den här processen kom jag på att det är en väldigt lekfull och bra ingång i att tolka andras rörelser via bild. En uppvärmning till att sedan titta på video-material från workshops och genom att copa deltagarnas rätt subtila och okonstlade rörelser (i den video jag har i åtanke) i vissa sekvenser få med sig nya "rörelsemönster" in i akrobatiken. Kanske var det deras tanke från början...? Don't know.
Svettig blir man också, och är man noggrann med dansen i den här videon så får man sig en ordentlig genomkörare ;)
Funkar mkt bra att komma igång med i workshop-gruppen också. :)

Varsågod, give it a go!

slutfas

Igår var en något spretig dag. Hur skulle jag och Sara tillsammans ta oss an materialet? ? Jag har i veckor försökt att planera workshops, intervjuer, jobb m Sara -göra upplägg. Men det har inte riktigt velat låta sig göras, förrän jag haft förutsättningarna klara för mig (vilka ungdomar ska jag träffa, vad för material har jag och Sara att jobba ifrån, vilka deltar i workshopen, etc. Den här fasen har känts rätt abstrakt innan jag verkligen hade henne på plats. Även om en bild av det hela har funnits.

Spännande var det att plötsligt samarbeta med någon konstnärligt på plats, just i förhållande till residensets upplägg. NEJ Sara -tänk inte föreställning!! "Vi ska inte ägna denna vecka åt vad vi ska visa upp!" Jag fattar verkligen att den krocken uppstår. Jag värjer ju mig själv hela tiden för den tanken, och har förlikat mig väl med den inställningen nu, under tiden som gått tror jag. Men där har jag ju några veckors försprång. Jag kände mig obstinat tjatig första dagen, men nu är vi på samma bana.
Vi har en skiss för ett upplägg för redovisning, men det är inte i form av en publik föreställning, och vi kom överens om att torsdag kl 16 tidigast, får vi börja jobba med att sätta smman själva redovisningen. Det vet jag att vi klarar lugnt.

Här kommer lite från gårdagen:

Sara gets inspired och ligger plötsligt på golvet i en pil-karta!
Fin idé!! För att komma runt "jag sätter allt i teater-ansiktet, och vill inte göra omotiverad akro plötsligt" så gav jag henne förutsättningen att i stället jobba utifrån att inte nödvändigtvis vara "tjejen som inte vet vad hon ska välja" -som är en uppenbar utgångspunkt i denna skapelse.
"Prova att du är vägvisaren". Fram med post-its och brainstorma vilka välvalsvisare som kan tänkas...
FÖRÄLDRAR/SKOLAN/ARBETSMARKNADEN/GUD/PENGAR ...etc.
Samt listan över topp 10 drömyrken från högskoleverket. Visa vägen till INREDNINGSARKITEKT/EKONOM/MARKNADSFÖRARE/ÄVENTYRARE... etc.

"Du har ju kroppen redan. Jag ser en tjej."
Tror vi är något på spåren där...

Vi hade en fab! sista workshop-session med våra finaste deltagare också! Det blir ett annat inlägg, coming soon... men här är lite bilder. TACK TACK Helene, Kristin och Sandra som modigt, bjussigt och lyhört deltagit i vår process, och hjälpt oss mucho mucho!! :D


Det mesta av gårkvällens tre timmar dokumenterades med film, som säger lite mer eg, men här är några shots.

i verkstan

Kumpanen är på plats! Teatern är vår verkstad. Igår handlade om att bolla grejer oss emellan, prova runt och komma igång tillsammans. Vi hade workshop #2 tillsammans med de tre deltagarna. Det är plötsligt jätteroligt, men också lite stressigt att nu på de här fem dagarna gripa tag i materialet tillsammans och arbeta. Gårdagens workshop blev för mig mycket att handla om att vara processledare och navigera deltagarna genom övningarna på ett så givande sätt som möjligt. Vi jobbade mer på golvet. Jag utgick från en basic övning för situation och kontakt som jag utvecklade till vidare varianter -kopplade till vårt ämne och arbete i förarbetet. Vi har en av improvisationerna på film nu med, att arbeta utifrån. Jag är inne på att jobba utifrån att vi har begränsade förutsättningar. Att vi har den improvisationen. Filmen av kroppar som rör sig, människor som gör val, plockar rekvisita, har specifik kostym etc. Det vi ser på filmen är öppet för mkt tolkning, men att leta i det, det rätt enkla. Och vidareutveckla. Tillsammans med texter, ljud och musik i förlängning. Vi hann inte hela mitt upplägg denna gång heller. Men en fin avslutning också där deltagarna genom att berätta eller läsa framförde en text de fick i uppgift att skriva i helgen, om ett val som varit svårt att ta beslut i. Kvällens tre timmar kommer att ägnas helt åt rörelseimprovisation och komposition.

Just nu har vi gett oss in på att arbeta med en intervju jag gjort med en gymnasieelev, som Sara klippt ner till ett ljudspår. Därifrån arbetar vi med förskjutning av kommunikation och tolkning av ljud/berättelsen. Laborerar med lurar, direkt-transkribering, teckning och kroppen. Jag tänker nu att det upplägget och de metoderna är något vi ska fokusera på. Där har vi stött på motstånd också, vilket jag tar som en utmaning att hitta rätt i :) Och det kommer nog att ta de här två dagarna vi har nu.

workshop #1

Hey, jag har haft en första workshop. I torsdags. 3h. Tillsammans med tre deltagare här. Dock inte i enlighet med min ursprungsplan jag hade om 5-8 deltagare, ungdomar mellan 16-24 år utan praktisk teater- dans- och cirkus-vana. Snarare the oposit. Tre deltagare 20-32 år, med cirkus, konst och drama-erfarenheter :)
Så det är ju en annan förutsättning för arbetet förstås, men samtidigt inget som gjorde att jag var tvungen att göra om upplägget. Och väldigt fint! kul och givande.
Det är väldigt bra att vi är en så pass liten grupp. Det känns ändå, som sagt, som att jag har mycket material. Varje intervju jag har gjort är en berättelse, jag har ljudspår och bilder och texter. Jag har fått höra mkt. Målet med projektet är ju fortfarande inte att berätta en historia. I en liten grupp kan vi arbeta koncentrerat och på så kort tid som vi har med 3 timmar, bli delaktiga alla på ett bra sätt.

Så, det vi hann med i den första workshopen:
Uppvärmning. B.la. fick jag äntligen tillfälle att köra 80's-workoutfilm :)
Efter att pumpat upp volymen, blodet och svetten ett samlande moment av att stilla ligga på golvet och lyssna på en låt.
Noah And The Whale – Life Is Life
För att gemensamt fokusera på vår verkstad här, släppa vad annat som varit aktuellt under helgen. Fungerade bra.

Efter det skapade vi den här väggen av olika "ingredienser" som kan ingå i den tillvaro som är ens liv.
Och därefter plockade vi upp en annan av mina favoriter :) Klippa/riva och klistra ett hederligt kollage. Rubriken för kollaget är MITT DRÖMLIV. Instruktionen löd: "Det ultimata drömlivet, bortom alla gränser och vad som är möjligt utifrån den verklighet du lever i nu. Outside the box."

(Eller något sådant ungefär, eftersom jag gav mina instruktioner muntligt och där skulle kunna bli lite tydligare och konkretare, och något mer få-ordig. Ngt att fundera över. Att hålla mig till en tydlig formulering, eftersom jag vill uppmuntra till att vara fri, göra egen tolkning och vara abstrakt också.)


Gjorde en rajd på stan och samlade tidningar o broschyrer från diverse, frisörsalongen, resebyrå, mäklarfirma, affärer, bank, arbetsförmedlingen. Såklart skapade jag ett urval där i vilka bilder och texter som fanns att tillgå. Men med den mängd och också den frihet att skriva, rita och klippa och klistra ur en MASSIV hög av diverse bild & text så fanns en stor vidd av material att inspireras och modelera med.

Kollagen satte vi upp på väggen, och deltagarna fick presentera sitt kollage, sitt drömliv. Där också samtal uppstod. Detta moment filmade jag, samtidigt som jag ställde frågor o lyssnade.

??
Ska det här vara kreativt scenkonst-undersökande? kan man ju fråga sig då. I alla fall har jag en liten kritisk röst inom mig som litegrann retas med mig och de här, till synes enkla och barnsliga övningarna. Kollage gjorde vi ju på fritids. Och det är ju gjort gjort gjort, inget nytt under solen, post its och associations- och fantasiövningar. Men jag slår bestämt bort den lilla nervösa kritikern. Det funkade asbra. Är skitkul! Och Obs! -barnsligt är inte ett negativt värderande adjektiv. Det blev ett bra sätt att få ett avspänt möte med varandra i den nya lilla gruppen. Kreativt och opretentiöst. Ledde in på många samtal om saker att ta ställning till i livet. Och bl.a. tanken: är det jag som vill, för att JAG har en önskan om just detta, eller för att det är något jag fått lära mig är åtråvärt, och som jag kommer att ge mig bekräftelse? kom upp. Till exempel. Och vi har de här fyra kollagen att arbeta vidare utifrån, på golvet.

Med den grupp vi är nu har fokus flyttats ifrån vad ungdomar som är precis i åldern runt att ta studenten har för funderingar och känslor kring vad de ska göra i sina liv härnäst. Men istället har vi i gruppen lite spridda perspektiv. Och allvarligt talat. Jag har aldrig trott att man som människa blir totalt statisk och färdig med "sitt liv". Liknande funderingar återkommer i de intervjuerna jag gjort med gymnasieungdomar, som runt kollage-bordet där vi är 20, 27, 29, 32.

Vi hann dock ca 1/2 av mitt tänkta upplägg. Vilket jag var beredd på, och lät hända, för att det kändes värt att inte stressa på. Två workshops to go.
Och på måndag kommer Sara. Jag har fortfarande inte nån klar plan för exakt hur vi ska laborera med de olika materialen jag har samlat in, men hon har också fått materialet och jag har tänkt att vi ska börja med att jobba ihop oss tillsammans genom att brainstorma utifrån vad vi har.